Dagens ordspråk:

... U ASKED ME AND I ANSWER YOU

Det finns redan några som längtar efter mina svar på vissa frågor, det förstår jag helt och hållet ut. Några frågor av er förväntade jag faktiskt mig få, så here we go!

Syrran:
Sover du gott i "din" säng i Sollentuna? :)
Svar: Haha, vid den tiden du frågade låg jag och sov alldeles fantastiskt gott.

Ebru: Kommer du att fota mig som modell någon gång?? ;)
Svar: Jag kommer och fotar gärna den dagen du ber mig komma.

Joey:

1. Blir du en 08are nu?
Svar: En tillfällig 08:are, ja. Jag anser att personen som bosätter sig i Stockholm på riktigt, blir en 08:a.

2. Ditt stockholm-hat är borta?
Svar: Jag gillar fortfarande inte staden så särskilt bra, det beror mest på folk. Så stresstålig är jag tyvärr inte.

3. Har du och killen hunnit prata om framtiden? Bo i Stockholm, Örebro eller Skåne?
Svar: Haha, inte så särskilt mycket än. Vad jag vet så är det jobb som väljer vart jag ska bo.

4. Känns det ej jobbigt att det är din tur att panika när det gäller julklappar till Hoa?
Svar: Nja, inte så jobbigt. Men blir det fler jular, blir det nog jobbigare m>. ;)

5. Skall du köpa nya skor snart? Fota och visa?
Svar: Jag har mina små skodrömmar, men att köpa dem får vänta. Kanske nästa år.

Malin:

1. När kommer du till Örebro igen?
Svar: På fredag, faktiskt. Dock är du bortrest, då missar vi tyvärr varandra. :(

2. När ska jag få mina studentpresent genom att bli fotograf m hannes om jag har kommit ihåg rätt? ;)
Svar:
Jag väntar faktiskt på att du ska komma på idéer och tala om när. ;)

3. Vad har du gjort nu på dagarna när du tillbringar tid hemma hos dina fld?
Svar: Jadu, jag har myst ordentligen med djuren därhemma, tittat på filmer och åkt + handlat med föräldrar. Jag gillar att handla med dem! Det har jag faktiskt saknat. ;)

Hoa:

1. Vad är ditt nyårslöfte?
Svar: Jag har inga, för jag kommer bara att svika mig själv så därför inga löften.

2. Vad ska du göra först när du landar i paris?
Svar:
Haha, sötnos. Jag vet faktiskt inte vad jag skulle göra först och om det ens kommer att ske. ;)

3. Vilka är dina bästa egenskaper? och dåliga?
Svar: Herregud, jag hatar frågor om ens bästa och dåliga egenskaper eftersom det är så svårt. Men om jag måste svara så tror jag att mina bästa egenskaper är att jag är snäll, lojal och kreativ + det dåliga är att jag kan vara lat, självkritisk och trög. ;)

Julia: Hur mådde din rumpa efter nattcupen? haha.
Svar: Inte så farligt, faktiskt! Dock fick ryggen lida litegrann. ;)

Moa: Hur träffades/blev du och Hoa tillsammans? :D
Svar: Jag visste att jag skulle få denna fråga. Jag valde att svara på denna fråga sist eftersom det blir nog längre svar än resten av frågorna. Jag lovar er att det blir ett långt svar, säkert detaljande och det för för att: En gång för alla!

Ja... Hur träffades vi? En komisk fråga, måste jag säga. Vi har känt varandra i kanske 5 år och varit bästa vänner i ca 3 år. Det syntes kanske inte, men det var vi. En period pratade vi varje dag, en period ingenting alls. Men jag visste att han bara fanns där om jag behövde någon. Några av mina närmaste vänner retade faktiskt ofta att det var något mellan oss när vi bara var bästa vänner som råkade flörta lite med varandra och det var helt oskyldigt i början. En av mina goda vänner sa en gång "Han kommer att vara dökär i dig en dag." och jag skrattade eftersom det skulle aldrig hända, tänkte jag.

Det hela förändrades mest var när både vi flyttade från Örebro, det vill säga förra sommar. Jag mot Östhammar och han mot Skåne. Vi hade tid för varandra genom att prata om allt och ingenting. Jag hade inga känslor, eller en enda gnista. Jag kunde inte ens tänka mig vara med honom och det att bli kär i ens bäste vän. Det var ingenting för mig. Jag sa även "aldrig" när några frågade om jag kunde tänka mig med honom. På studentdagen i detta år, överraskade jag på en krog med en massa pussar av honom. Jag tänkte att det var hans sätt att säga hej, eftersom vi hade inte setts ända sedan nattcupen 09 tror jag. Jag såg inte ens det som en signal eller någonting alls. Vid detta tillfälle hade han känslor för mig. Jag var blind. Men allting förändrades efter den dagen. Under hela sommaren pratade vi så mycket att han sa "Vi beter oss som ett par" och jag tror faktiskt det var någon gång just då att det tändes en liten gnista i mitt hjärta. Men jag berättade för ingen, eftersom jag hade sagt "aldrig" att jag skulle ens få känslor för honom. När sommaren var nästan slut, började jag förstå att han hade känslor för mig efter alla ord han sa men jag trodde inte att det var så allvarligt så jag struntade i det och att det kanske bara var en flirt men jag fortsatte med att se honom som min bäste vän.

Nästa gång vi möttes efter studentdagen, det var det som avgjorde. Det hela förändrades till slut. Det var mitt i september, ute på en krog. Jag var lagom full och hade precis kommit in på en krog med vänner, det var den kvällen då väldigt många gick ut. Även Hoa, och det visste jag. Så fort jag såg honom vid baren, log jag och tänkte fortsätta gå förbi som om denna sommar aldrig hände. Men jag kom aldrig förbi honom eftersom han tog i mig för att krama mig så hårt han kunde och gav mig så många kyssar att jag nästan tappade balans. Jag log bort det och fortsatte att festa tills han såg mig, så var han så tvungen att krama om mig och ge mig massa pussar och en gång till innan han drog. Dagen efter var jag hemma hos Malin och smsade med honom, tydligen log jag helatiden omedveten och då sa hon "Du ser förälskad ut" rakt ut. Det var då jag blev stum och insåg det själv. Att jag faktiskt var förälskad i honom. Jag var så blind för alla signaler och även mig själv. Jag lät honom kyssa mig, jag lät honom flörta med mig, jag lät mig själv att skratta mer än jag brukade. Men jag sa aldrig ja till Malin. Jag tror att jag log bort det. Under samma kväll förstod både han och jag att vi var kära. Men det blev inte vi förrän den 8:e oktober. ♥

Efter det här, kommer jag inte att säga ordet "aldrig" igen. Man har dragit lärdom av detta och man ska aldrig säga "aldrig". Hoa är den som får mitt hjärta att slå, han får min mage att föda upp fjärilar och han får alltid mig att le vad han än säger eller gör. Han är min lycka. ♥

Äntligen är jag klar. Förhoppningvis kommer det inte folk och frågar om hur det blev och så mer, då jag har skrivit det här. Hoppas att ni alla är nöjda med svar! ;)

... QUESTION TIME


Det är sjukt längesen sist jag hade en frågestund, och jag är ganska säker på att en hel del har frågor som jag eventuellt kan svara på... Ni vet väl att jag ogärna besvarar på opassande frågor, så kom med bra frågor.

Kör på, gott folk.

Fram till 1 december 18:00.

... TUESDAY


Bild: Gammal.


Just nu har jag lunchrast och har redan ätit. Istället för att sitta i rastrummet, väljer jag att sitta och surfa lite innan vår roliga psykolog snackar på om "VEM ÄR DÖV?" och det är faktiskt intressant. Det finns skillnader mellan döv och Döv, vilka som är det och så. Imorse var jag så trög att jag tog fel pendeltåg, då jag hade åkt fram till Karlberg för att ta tåg mot Bålsta. Men istället kliver jag på och åker mot Märsta, vaknade till och klev av för att vända igen! Det hela resulterade i att jag kom 13 minuter försent. Hur trög får man vara, egentligen? Men nåväl, nu är jag iallafall klar i huvudet. ;)

Nu ska jag ta och svara på en fråga som kom in häromdan:

Åsa: Emypemy, bor du verkligen i sthlm nu?! wow :D du pluggar alltså där? irish hadar där?

Mitt svar: Åsa, japp det stämmer. :) Jag bor här och går på Iris Hadar tills jag har hittat en praktikplats eller ett jobb som passar in på mig och min handledare säger att jag kommer att få ett jobb snart med tanke på vem jag är och vad jag har för intressen. På sätt och vis är de på Iris Hadar mer uppmuntrande och tror på en, än vad de på Arbetsförmedligen gör, de säger "Du förstår väl att du inte kan bli det, det eller det eftersom.....blabla" och drar ner ens drömmar och den förberedande utbildningen är faktiskt bra. :) Hoppas du får en klar bild av mitt liv just nu, ÅsaMåsa!


"Ja e nyfiken att vilken bild gjorde du din första photoshop? :D"

Rubriken var en fråga som dök upp i kommentarfältet under senaste inlägget. Jag måste få besvara på denna fråga:

Jag är ledsen. Jag minns inte ens vilken var den första bild jag gjorde i Photoshop eftersom det var över 5 år sedan. Jag minns inte och har inte dem heller. :( Men om jag någonsin hittar en jättegammal bild jag photoshoppade lovar jag att visa. :)

Jag looovar, och förresten - vem var det som ställde frågan? :)

EN FRÅGA OM MITT VAL

Äntligen får jag blogga något vettigt eftersom jag inte har fått något vett i huvudet så att jag kan blogga eller visa några nya bilder för jag inte har rört kameran idag. Så nu ska jag ta och svara på Pernillas fråga. :)



Mitt svar: En intressant fråga som ingen har ställt till mej tidigare. :) Jadu, jag låter det hela bli en berättelse och tillägger även vad jag tycker.

I mars ifjol sedan hoppade jag av skolan för första gången och skulle börja om trean till hösten. Det var då mina föräldrar ville ge mej något som jag skulle kunna göra något än ingenting. Det tvekade mellan en egen systemkamera eller konstskolan i Örebro. Jag hade väldigt länge velat ha en systemkamera, för jag var väldigt intresserad av fotografi. Ganska snabbt beslöt jag mej för en systemkamera.

Det var en Canon jag ville ha från början. Jag började titta och läsa lite om Canon, men sedan såg jag några bloggerskor som ägde Nikon. De hade fantatiska, vackra och bedårande bilder. Jag föll för dem. De berättade om att de var sköna att hålla i och alla snackstunder om deras kamera. Canon kändes för vanligt för min del. Jag kände ingen kemi till Canon märket. Snart insåg att jag var en Nikon själv för jag hade min lilla kompaktkamera Nikon, så googlade jag ännu mer och läste. Jag läste, funderade, tittade på bilderna och jämförde. Jag diskuterade med min syster om det och hon tyckte bestämt att Nikon passade mej. Jag kan även säga att utseendet på själva Nikon fick mig bli kär. Så söt och det var kärlek vid ögonkastet. Det var då jag fick min Nikon D40X. Så fort jag fick den, fotade jag jämt. Nästan. I september 2008 tappade jag tyvärr bort kameran. Abstinesen till att få fota fanns där och var för hög så beställde man en ny. Nikon D60 fick det bli och har varit närmast om mitt hjärta sen dess. :)

Nikon ligger otroligt bekvämt i mina händer, den är rund och lätt att förstå och tar bilder precis som jag vill ha så. Och så tycker att Nikon har rätt system när det gäller att zooma. Man ska zooma, då vrider man åt höger. Ju längre åt höger man kommer så ju närmare motivet kommer man. När jag håller i Canon, är den för stor och hård att hålla i. För obekvämt. Och den zoomar åt vänster. Men jag respekterar alla som väljer Canon. Men för min del kommer det alltid att vara Nikon. :)

Kom ihåg: Det är inte alltid det handlar om hur hög MP är, vllket kvalite bilder får och allt. Det handlar alltid om kemi mellan personen och kameran. Allt hänger på fotografen bakom kameran! :)


SVAR



Jag kollade precis min förra blogg och såg att hälften av er fortfarande går dit och läser? :) Eller är det för att kunna klicka genom och komma hit? Isåfall vet ni väl att Bloglovin finns? ;)

Men iallafall, jag såg Pernillas fråga där så passar jag på att ge svar här;

Jag har en Nikon D60, och ja jag tänker fortsätta med det jag gör så länge jag tar mina egna andetag! :)
Och kul att du gillar mitt sätt att skapa dessa bilder. :)) Det gör mig absolut glad! :)


Annonser från BloggPartner